fredag, januari 26, 2007

Dansk intervju

Förra veckan så hörde danska Frälsningsarméns publikationer av sig till mig ang en intervju om bloggar och kristna. Detta såklart i samband med den blogglansering Blod och Eld gjort.
Jag tyckte det var intressant och engagerande och lägger ut ett litet utdrag från mailintervjun här:

Hvad er formålet med att hjälpe FA-medlemmer til at blogga - er det for att styrke gemenskabet internt? Er det for at medlemmerne på sigt skal kunne blive synlige med deres tro (over for andre) på internettet? Eller begge formål?

Målet med att lansera bloggar är inte främst för att få FA-medlemmar att blogga. Målet för Blod och Eld överhuvudtaget är inte att nå FAmedlemmar. Vi vill istället nå människor. Människor som är kristna och inte är kristna. Med i Frälsningsarmén eller med i något annat samfund. Men, så klart, en majoritet av de aktiva på Blod och Eld är kristna (och medlemmar i FA), så frågan är befogad.
Att vi lanserar bloggar gör vi utifrån tre huvudskäl;
a) Mänskliggöra kristna
Som kristna rider vi lätt på höga hästar och visar sällan hur vanliga vi är. Hur lätt vi faller i fallgropar, hur lätt vi gör bort oss, hur lätt vi tvivlar. En blogg mänskliggör oss, får andra (kristna som okristna) att förstå att en "kristen" inte behöver vara så olik från någon annan (samma humor, samma passion för fotboll, samma intressen osv). Det synliggör att vi är vanliga människor med en tro på Gud som stöd och INTE som ett superhjälteserum (som gör oss ofelbara och oklanderliga).
Vi behöver MÅNGA fler bloggar som kan visa på detta. Om Blod och Eld kan vara med i den processen så har vi uppnått vårt mål!
b) Det är en del av marknadsföring
När medlemmar börjar dela ut sina Blod och Eld-bloggars adresser till sin vänner, eller registrerar de på bloggportaler så marknadsför de inte bara sin egen blogg utan också Blod och Eld. Det i sin tur gör att fler kommer hitta vår site vilket vi i slutändan också hoppas kan leda till fler människors frälsning!
c) Det engagerar
Det ger mer liv till siten! En yngre generation är kräsen och kräver en site med tempo. Genom att låta medlemmarna själva bidra med bloggposter så behöver inte en redaktion ha samma hämmande press att komma med artiklar, videos och nyproducerat material.
Och vidare så bidrar det, som du själv föreslår i din fråga, till att stärka gemenskapen. Bloggar ger vänner. Så enkelt är det.

Det att blogga fremhäves typisk for, at det i modsätning t.ex. hjemmesider skaber tovejskommunikation - altså samtale - og derfor vil foröge mulighederne for evangelisation på internettet i fremtiden. Hvad er din vurdering?


Jag håller med. Mantrat i de flesta kyrkors evangelisationsarbeten är nu (åtminstone i Sverige) "relationer". En infosite kan kanske nå massorna på ett sätt som inte bloggar kan, men en infosite kan aldrig få en relation till sina besökare. Jag tror att det i vårt samhälle är det fullkomligt vitalt att använda oss av relationer för att inte kategoriseras bort som "mediabrus". Bloggar väljs, bokmärks och läses för att någon har sett något som har attraherat. En ärlighet, ett språkval, en känsla av äkthet (eller nakenhet?). Om vi, som kristna, sedan på ett uppriktigt och trovärdigt sätt kan leverera Jesus har vi hälften vunnet. Men det kräver att vi är många. Precis som relationsbaserad evangelisation (1 vinner 1) kräver många. Det innebär inte att vi nödvändigtvis ska starta bloggar med evangelisation som huvudämne, utan snarare att vi ska vara oss själva (skriva om det vi själva vill) och att Jesus får ta en naturlig plats mitt i allt.

Hvad er din personlige motivation for att blogga?

Det ligger väl egentligen inget särskilt ädelt bakom mitt eget val att blogga. Det är en slags terapi för mig själv. Jag är dålig på att ta tid att reflektera över mig själv och min samvaro. Oftast blir det bara påstunden-reflektioner utan djup. Att skriva tvingar mig att tänka till över saker och ta ställning. Jag har aldrig varit tillräckligt motiverad att göra det i en pappersloggbok, så då har jag valt att göra det genom en blogg. Och eftersom jag gillar att skriva är det egentligen en idealisk deal för mig. Samtidigt som jag får snacka, tillrättavisa, påminna eller skratta åt mig själv så får jag skriva så att jag samtidigt kan uppmuntra, tankeställa eller tipsa andra. Delvis söker man nog någon slags offentlig bekräftelse. Men är det vad som krävs för att hjälpa mig själv att tänka efter och reflektera mer så är det helt ok.

Inga kommentarer: