onsdag, maj 16, 2007

Inför hösten

Det är en dag av glädje.

I onsdags var jag och gjorde ett inträdesprov på Kaggeholms folkhögskola. Jag har sökt en journalistutbildning där till hösten. En utbildning som verkar passa mig bra. Jag har svårt för det akademiska högskoleplugget och har inte lust att plugga i fyra år för att bli journalist. En utbildning på ett år med praktisk inriktning på att agera och leverera (som väl är ett av fundamenten i journalistik?) känns mer naturligt. För mig. Och även om jag har sökt en drös andra utbildningar också (och ännu inte till 100% vet vilken av de jag verkligen vill gå (eller om jag ska göra något annat) till hösten) så är denna riktigt intressant.

Jag åkte till provdagen helt ovetandes om vad som väntade mig. Att PROVdagen var fylld av prov hade aldrig slått mig. Tänkte att det var en intervju eller två. Men hela dagen späckades av prov. Fem, allt som allt. Skrivövningar ("här är en bild, du får 30 minuter på att skriva klart en krönika, uppsats, novell, dikt - vad som"), intervjuövningar ("här är en tjej. Ni får femton minuter att fråga ut henne, sen tjugo minuter att skriva en artikel om henne"), lärarintervjuer och löpsedelsuppgifter.
Snorsvårt.
Som grädde på allt detta mos avslutades dagen (när man var helt slut i huvet) med ett allmänbildningstest. Tjugo minuter med frågor med allt från politik, nöje, sport och religion. Jag knäcktes. Rakt av. Fick omfattande hjärnsläpp. Jag bommade frågor som "Vem var den första att gå på månen". Tomt. Däremot minns jag den andra att gå på månen - Buzz Aldrin. Eller: Vilken kvinnlig chefredaktör har nyligen fått sparken från en större veckotidning. "Vad heter hon...! Ebba... what the heck! Hultkvist? Nej! ...AARGHH!". Jag gick därifrån fullständigt deprimerad, förbannad på mina hjärnsläpp och uppgiven. Inte bara tyckte jag att jag bangat på allmänbildningstestet, konkurrensen var dessutom otroligt hård. Smarta, trevliga och bra människor sökte. Och då träffade jag ändå bara en tredjedel av de sökande.

Sedan dess har jag legat sömnlös. Detta var ju första gången min eventuella journalistiska gåva faktiskt prövades. Första gången någon skulle bedöma om jag var tillräckligt bra.

Så idag ringde de. Jag kom in.
Ahhh.. Skönt. Befrielse, glädje, skutt, flin, skratt, yey, hoho!
Jag dög. Jag kan! Även i "ovanligt hård konkurrens" som killen från utbildningen sa.
Jag dunkar mig själv i ryggen. Höjer mig till skyarna. Tycker jag är bäst. Jag kom in. Gött!

Låt mig flyga. Ni kan ta ner mig på jorden nästa vecka.

4 kommentarer:

Pastor Astor sa...

Du vet väl att bloggen är ett himla bra ställe att få skrivträning på, va? ;) Jättekul Emanuel! Jag tror du blir grym! Ser fram emot att höra hur det går.

Tor Billgren sa...

Helt rätt tänkt med folkhögskola. Att läsa journalistik på universitet (som jag gjorde) är ett fruktansvärt slöseri med tid och pengar. Jag ångrar absoult inte att jag gjorde det; jag knöt fantastiska kontakter, och träffade underbara vänner och lärare - men som universitetsutbildning var det inte mycket att yvas över.

m sa...

Grattis mannen, har själv gått där.

/ Marcus

Emanuel Karlsten sa...

Tack, tack!

Tor: Skönt att höra från någon på "insidan"!