onsdag, augusti 08, 2007

En nyhet är aldrig större än sin fars titel

Jag sitter här och googlar lite på mig själv. Det händer då och då. Det är viktigt att kolla sin webbstatus, liksom.
Så ser jag att internationella Frälsningsarmén har skrivit om mig. Och Scandic, såklart. Snacka om löjligt stora proportioner det där tog. Wall Street Journal, och nu internationella Frälsis.

Jaja.

Det mest intressanta i den lilla, och korta, artikeln är att man hänger upp sig på att presentera MIG genom att presentera MIN FAR. Inte nog med det, det är väldigt viktigt att också få med hans titel och nuvarande jobb:

"Emanuel Karlsten – son of Major Kjell Karlsten, Territorial Youth Secretary"

Jaha. Så jag har en pappa i frälsis. Är familjekopplingar så viktigt för identiteten i England?
Ytterst märkligt.

8 kommentarer:

Joye sa...

Svaret inom frälsis är OBF, hur ska man annars veta vilka folk är? klart man relaterar till deras föräldrar, officerarna ;)

Patricia sa...

Den här är en personlig favorit: Herr och Fru Kommendör Arne Svensson (namnet i inlägget är inte namnet på den riktiga kommendören...)

Jojje sa...

Kanske skulle du vara tacksam? Tror du att du kommit dit du är nu utan din far? Förmodligen hade ditt kontaktnät och dina gratischanser varit betydligt färre utan honom. Lägenheter, jobb, möjligheter förmedlas genom kontakter och har du en pappa som är "kändis" går allt lättare. Dagen visste säkert ingenting om vem din pappa var???...!

Anonym sa...

Du skall hedra din fader och din moder! Något att tänka på för alla!

hälsn. MAJA

Patricia sa...

Maja, rent krasst kan jag undra om alla mammor och pappor förtjänar att hedras...nej, det gör dom faktiskt inte vare sig det är en biblisk princip eller ej.

Anonym sa...

Nej, men de "dåliga" föräldrarna hade också sina föräldrar ...

Så brukar jag tänka! mvh Maja

Pastor Astor sa...

Jag hade aldrig läst den här bloggen om det inte var för att du var son till en kändis... Nej, helt allvarligt - jag har aldrig hört talas om din far (hur känd är egentligen en "kändis i frälsningsarmén"?). Jag tror det var formuleringen "hakhängda gitarrer" som första gången fick mig att gå in på din sida, och det har blivit många gånger sedan dess.

Emanuel Karlsten sa...

Jojje (och här har jag svårt att veta om "Jojje" och "Joye" är samma person?): Jag är självklart tacksam för min pappa, men tror mig vara ganska förvissad om att mina "lägenheter och jobb" (som förresten hörde ihop) har att göra med min egen kompetens. Precis som Scandic-initiativet.

Och den personalchef som anställde mig på Dagen hade ingen inblick i vare sig frälsis eller mitt släktträd. Ärligt talat var det ett av de mest uppfriskande inslagen i företaget Dagen. Jag var "ingen".

För övrigt: Att vara "kändis" i frälsis är extremt betydelselöst. Det inser man när man tar några steg tillbaka. Helt plötsligt träder en ankdamm fram.

PastorAstor: Roligt att läsa!