onsdag, augusti 29, 2007

Årets ålder tar ut sin rätt



Jag tittar ut genom mitt LewiPetrusfönster och råkar se det. Den fasansfulla, vidriga hösten har börjats spåra.
Det är inte utan att jag känt det på mig. Jag har ju insett att den hängt efter oss ett tag. Att den är på ingång, även fast jag försökt att hålla det på armlängdsavstånd.

Jag avskyr hösten. Det är årets död. Allt blir död. Träden blir trötta, gula och äckliga. Till sist nakna. De står där nakna hela hösten tills de blir förnedrade med snöslask. Allt blir hemskt. Vi börjar springa mellan tunnelabanor. Börjar frusta och skaka när vi kommer in under tak, bort från blåsten. Och snörvla. Dessa snörvlingar. Överallt. Och snorpapper som glöms på bord och bredvid datorer. jissus.

Gud. Ge mig bara lite värme. Eller global warming. Du kan väl fixa utan negativa effekter? Det hade vart så schysst.

1 kommentar:

Emelie sa...

Men hösten är ju jättemysig! Ja, förutom det där med slasket då..