lördag, oktober 27, 2007

...och apropå Halldorf



Häromdagen berättades det för mig att bloggen var citerad i magasinet Petrus. Om nattvard.
Och det är ju lite roligt eftersom de gånger jag skrivit om nattvard har jag behandlat ämnet med motorsåg. Närmast.

Och ännu roligare är det att bredvid citatet från mig så ligger ett citat från helighetens mästare Peter Halldorf. Helt enkelt för att visa på de två olika sätten att se på nattvard.

Klicka på bilden ovan och läs mig raljera över saft och Jesu blod.

4 kommentarer:

Eva-Maria sa...

Med en bakgrund i Frälsningsarmén är du väl inte så noga med nattvarden förstår jag. Själv är jag förvånad över hur du ser på saken. Själv är det absolut det viktigaste i en Gudstjänst och något jag ibland avstår från om jag inte är beredd att ta emot mer av det Gud vill ge. (det kräver ju att jag dör från egot vilketn jag helst avstår från!)

Är alltid förvånad när kristna inte tycker att nattvarden är särskilt viktig men om man känner gemenskap på annat sätt så är det väl bra, själv upplever jag det nästan bara i nattvarden. Svårt att ta till mig något i hjärtat annars, det fastnar liksom i intellektet bara. Och att få något andligt till livs från en annan kristen är svårt då de inte alltid är utgivande personer som Jesus själv i nattvarden.

Det ska ju vara en gemenskapsmåltid så visst kan man äta middag med vänner "i Jesu namn" istället för nattvard. Som ritual är den ju inte biblisk utan formaliserad gemenskap och tyvärr (för de flesta?) ibland utan innehåll.

Emanuel Karlsten sa...

EvaMaria: Kolla in de här bloggposterna från mig (särskilt de senare) så får du lite koll på vad jag menar, och vad jag tidigare skrivit.

Johan Stenberg sa...

Eva-Maria förekom mig.
Måste kännas kuult att bli jämförd med Halldorf! :)

Eva-Maria sa...

OK, har läst det du skrivit tidigare. Håller med dig i mycket. Saker i kyrkan får inte bli ritualiserade och konstlade och bidra till bråk. Då mister de sitt syfte och man bör komma tillbaka till vad Jesus menade med en viss sak t ex med att dela bröd och vin.

Men du uttrycker dig ibland väldigt drastiskt och provocerar men det är väl tanken! :)
Själv gör jag det IRL men det leder inte alltid till att jag når mitt mål: att få folk att tänka och göra annorlunda kring en sak. Man låter väl för arg och rakt på sak så folk börjar försvara sina trånga synsätt. Kanske ska tänka ut bättre strategier... I kyrkor är ju folk känsliga och ser en som oandlig om man raljerar över "heliga ting". Skriv gärna en bloggpost om sådant du upplevt kring sådant beteende (som du nog har till viss del också!) om du vill!