söndag, november 18, 2007

Tillbaka i stockholm igen

Springer mellan stationer, trots att jag inte har bråttom.
Och så, när jag kommer fram, sitter jag bara och tittar. Försöker hålla rastlösheten kort.
Gör en klassiker och skapar scenarior kring händelser. Största enigmat just nu: Om man går med barnvagn och måste springa på tunnelbanevagnen innan dörrarna stängs - vad låter man gå först? Barnvagnen eller en själv?
Om jag försöker trycka in barnvagnen först, kan ju, om dörrarna slår precis på mina armar, barnvagnen åka med tåget. Eller om jag gör tvärtom kan barnvagnen stå kvar på tunnelbanestationen.
Vad gör man? Går in sidledes? Fast det hinner man ju inte om det är bråttom.
Jaja.
Nu kom äntligen tunnelbanan.
Hej.

8 kommentarer:

Haggaj sa...

Har Jonna en bulle i ugnen? ;-)

Jonna sa...

Jag har massor med bullar. Men inte gjord av Manne, utan av själva ugnen.

Bimbo Boy sa...

Fin stad. :P


http://www.bimboboy.com/blogg

Haggaj sa...

Jonna,
med tanke på funderingarna om barnvagnar. :-)

Tyra sa...

När har man så bråttom att man riskerar att komma ifrån sitt barn för att hinna med en tunnelbana?
Det naturliga beteendet är väl att vänta på nästa avgång, eller?

Emanuel Karlsten sa...

Tyra - trust me. I Stockholm springer man med barnvagnar in i tunnelbanevagnar när dörrarna stängs.
Inget ovanligt alls.
Vad som i Stockholms kallas "naturligt beteende" skulle i övriga Sverige tituleras "loonie"

Patricia sa...

Man flyttar helt enkelt från Stockholm när det blir dags att dra barnvagn.

O - feat Flashback sa...

Här har du nåt att namedroppa om. Tunneltågsdetaljer in absurdum.